Ovan har jag presenterat förslag på hur sociologiska/sociologiska diagnoser kan definieras utifrån olika tänkare som ger en heuristisk utgångspunkt när man använder begreppet. Begreppet ska inte reifieras i betydelse som man försöker i psykiatrisk diagnostik. Efter det presenteras förslag på olika kriterier följt av etiologi alltså orsaker.
Nedan kommer en katalog över olika diagnoser i kortare version utan att gå in på orsaker eller kriterier. Syftet är främst att ge ett förslag på vad katalogen skulle kunna innehålla kopplat till ett ramverk som skapar en systematik över de mängder av sociologiska diagnoser som ställts.
Nedan följer en genomgång av obalanser/felbalanser i 19 olika balansdimensioner. Obalanser är ett förslag att förstå sociologiska diagnoser. Ovan har jag gått igenom exempel på några sociologiska/sociologiska diagnoser som kommer ha bäddats in i ABT som ramverk. Först kommer en kort förklaring av balansdimensionen, följt av en kort förklaring av vad balanstillstånd är inom varje dimension. Dessa diagnoser är heuristiska förslag eftersom de identifierade obalanserna är heuristiska (Berglund, 2026).
Det som följer nedan är en delvis nedkortad version av kapitel 4 i Mediokersamhället och Aristotelisk Balansteori (Berglund, 2026). Där presenterade jag en katalog av sociologiska diagnoser som kan appliceras på olika nivåer. Det ses som nödvändigt att göra detta för att läsaren av denna bok inte ska behöva läsa den tidigare boken. Dessa böcker ska dock ses som komplement till varandra eftersom tanken till båda böckerna började i socioterapi och sociologiska diagnoser. ABT kom senare som ett sätt rama in diagnoserna. Att använda en delvis nedkortad version av det kapitlet ses som rimligt utifrån att den största delen av denna bok är annat och nytt innehåll som jag redogjort i avsnitt 1.2. Potentiella bidrag denna studie gör anspråk på. På grund av att det är nedkortat och ändrat så kommer en stor del av resonemanget som grundlägger varför en balansdimension har konstruerats som den gjort och vad som är ett balanstillstånd i dimension inte vara lika välgrundat som i Berglund (2026). Syftet här är främst på obalanser som sociologiska diagnoser. I avsnitt 6 Socioaskes och sociofarmaka kommer balanstillstånden att diskuteras mer mot bakgrund av hur man kan bli mindre obalanserad.