Handling och kropp

I detta avsnitt kommer balansdimensioner handling och kropp behandlas.

Subjektivierad självobjektifering - sobjektifering: en balans i att använda eller objektifiera sig som ett instrument utan att enbart bli ett instrument för sig själv och andra, samtidigt som ens subjektivitet stärks.

Kulturifierad naturlighet: kulturella teknologier och dispositioner som stödjer människans genetik och hjärnplasticitet för det goda livet, samt är anpassad för variation av kroppars funktion. Omvänt är det att det biologiska ska stödja kulturella uttryck som öppnar upp människans potential.

Utför sociologiska beteendeexperiment. Beteendeexperiment är en praktik som stoiker förespråkade som ett sätt att träna på att hantera olika händelser innan det hände, exempelvis var ett experiment att leva fattig i en månad (Hadot, 2015). Effekten skulle vara att man skulle vara lugnare inför framtiden. Beteendeexperiment blev inkorporerat i KBT som en form av träning och att testa för att ifrågasätta tankemönster, som annars kunde växa utan att möta verkligheten. Exponeringsterapi är en form som har visat sig fungera många gånger på olika fobier. Experimenterande förhållningssätt till världen är också något i sig som vissa sociologer menar är viktigt att anlägga. Jane Addams var ett exempel på någon som levde experimenterande (Trost & Levin, 2010). Garfinkel som genom ”breaching experiments” synliggjort mikrosociologiska aspekter av vardagens interaktioner som vi tar för givet (1967). När vi har ett experimenterande och testande förhållningssätt i det sociala öppnar vi upp för möjlighet att lära sig av båda framgång och misstag. Det minskar vår press att det ska bli rätt direkt. Med sociologiska beteendeexperiment kan vi testa i det sociala för att lära oss att det ofta är annorlunda än det vi tror. Närkontakt med det vi har tankar om gör att vi har möjlighet att förbättra vår syn på det sociala vi är inbäddade i.

Se dig själv som en kritisk cyborg. Att se sig själv som cyborg är att synliggöra att ens agens och kognition är distribuerad i olika teknologier runt om en: tekniska teknologier (mobil, dator), kulturella teknologier (alfabetet, ritualer), materialiteter och socialiteter. Med ett membran-själv (Berglund, 2026) kan självet betraktas som poröst men som ändå har en skillnad mellan utsidan och insidan. Teknologier kan internaliseras eller vara externaliserade. Som en cyborg är det möjligt att se världen runt om sig som verktyg som kan stödja det goda livet. Aktanter är objekt som gör något eller ”medierar” ett subjekt, eller en sammankoppling (assemblege) (Callon & Latour, 1981, Latour, 1999). Vilka aktanter är personen omgiven av? En dominant aktant som också är ett medium för kontakt med andra aktörer är mobiltelefonen. Vad har den för effekt? Denna analys skulle också kunna kallas för en artefaktanalys för fokus är på hur objekt har laddats socialt och medierar det sociala på något sätt. Detta har blivit en kulturell fixering både i hur vi ska hantera olika aktanter främst teknologin och främst mobilen. En grundläggande och vanlig aktantanalys av mobilen är att den idag har en negativ påverkan på våra liv. Randall Collins teori ser sociala interaktioner på internet att det saknar kvaliteter jämfört med verkliga möten som gör att vi inte får samma emotionella energi potentiellt (Collins, 2004). Ett närliggande begrepp är Goffmans begrepp rekvisita i hans dramaturgiska teori. Rekvisita så används olika föremål för att skapa en presentation av självet (1959).

Teknosocialiteter är ett begrepp för att fånga hur olika teknologier är alltid är sociala, socialt lagrat i sig, socialt tolkat, sociala effekter och orsaker (Latour, 2005, Airoldi, 2022). Teknosocialiter ligger nära konceptet aktant men här är teknosocialiteter utan agens som bara människor antas för objekt kan inte agera på människor. För den kritiska cyborgen så är teknosocialiteter något som används i balans då olika teknosocialiteter, teknologier tar inte över och objektifierar eller minskar autonomi, så att teknologin blir heteronom. De teknologier som finns runt om oss kan bli något som integreras harmoniskt i cyborgen, det kan också bli något som tar över börjar dominerar värden.

Utnyttja lagrade socialiteter. I de olika balanserna finns det insikter lagrade i böcker, infrastruktur, konst, artefakter eller även andra människor som kan användas. Det är lagrad socialitetet som kan användas och bli en del av subjektets sociala landskap. För att ta del av en lagrad socialitet behöver man förstå vad den innebär och kan innebära. Böcker som Deep Work (Newport, 2016) och Peak (Ericsson & Pool, 2016) är lagrad socialitet som kan stödja individen till djupt fokus och målmedveten träning.

Fokus på att vara och göra i stället för att ha. Eric Fromm menar på att vi har blivit för fokuserade på att ha, att äga saker och även relationer. Vi har kärlek, vi har vänner. Fromm menar exempelvis att kärlek är en praktik, inte något man har. Han skriver:

“Love isn't something natural. Rather it requires discipline, concentration, patience, faith, and the overcoming of narcissism. It isn't a feeling, it is a practice.”

“Love is a decision, it is a judgment, it is a promise. If love were only a feeling, there would be no basis for the promise to love each other forever. A feeling comes and it may go. How can I judge that it will stay forever, when my act does not involve judgment and decision.”.

Vi kan nog säga att kärlek som en känsla är av vikt också, men poängen som Fromm gör är viktig för att förlita sig enbart på en överdriven orientering mot att det ska kännas rätt eller ”autentiskt”.

Självsocialisering eller självomstrukturerande: Foucault rörde sig från att dödförklara subjektet bortom diskursen i början av sin karriär, men återfann den på slutet i att vårt själv kan bli ”authored” av oss, och att vi kan ”producera” oss själva som en livskonst med referens till Nietzsche och antikens filosofier i en ”omsorg om självet”. Individer kan ”kultivera” dem själva genom ”konster i existens” (eng ”arts of existence”) som kan vara en grund för motstånd (Danaher mfl, 2000 i Webb, 2019, 144). Bourdieus ”self-fashioning” öppnar också upp för att skapa förändringar (Webb, 2019). Detta kan göras genom att läsa om personer man önskar att bli som. Man lär sig om deras liv för att påverka tankekedjor som gör att man kan påverka interaktionskedjor som blir mer som de man läser om. Det kan vara böcker, tidningar eller filmer. Man kan ställa sig frågor som: Vilka omger man sig med? Vad är det för människor? Vad är det för interaktioner som sker där? Ger det emotionell energi till dig (Collins, 2004)? Utifrån dessa frågor kan man försöka söka till nya människor och söka sig till nya miljöer som kan ge mer emotionell energi, eller spendera tid med människor som ger energi. Vissa sociala möten är så starka att de är transformerande (Rosa, 2019, Collins, 2004). Det kan vara fester (Goffman, 2015), föreläsningar, workshops och andra aktiviteter där människor har mycket energi.

Vänta inte på tillåtelse att agera. Existentiella sociologen Touraine menar att begreppet subjekt bör definieras som viljan eller försöket av individen att bli en aktör, där subjektet blir ett motstånd, en negation som alltid finns närvarande mer eller mindre (Paulsen, 2013, 21). Nietzsche som citerades ovan att för många människor kommer ”tillåtelsen att agera för sent” i deras liv, som gör att de underskattade den agens som fanns inom de själva om de deltog i det sociala på rätt sätt. Agens kan rutinseras och tränas som annat. Små val som bygger en rutin kring att ha mer autonomi i sitt liv. Agens och att våga kan göras till en vana med små val att man har agens, även om den alltid är partiell.

Renässansmänniskan. Renässansmänniskan är för Mills motsatsen till den ”cheerful robot” som är nöjd i sitt förtryck och konformitet (1959). Renässansmänniskan är i kontrast den som kan göra flera olika saker och vill utveckla hela sin potential inom flera områden i konstrast till att vara en löneslav. Att kultivera nya och flera intressen, flera kopplingar till världen kan bygga en subjektivitet som är mer originell och hel. Det är i kontrast till en trend att vara överspecialiserad exempelvis identiteten som en ”nörd” som bara fokuserar på sin egen hobby och glömmer världen utanför.

Undersök diskurser och teknologier. Välj en diskurs och lär dig om den diskursen. Detta blir ett sätt att stärka den sociologiska fantasin i hur diskurser påverkar dig och andra. Diskurser är ett lager bland andra för att bygga en helhetsbild. Faricloughs diskursanalys är behjälplig med hans ”språkkritik” (eng language critique) som är till för att fostra förändring i diskursiva praktiker (2010). Diskursanalys kan innehålla aspekter som defamalirisering, relativisering, dekonstruering, historiesering för rucka på makten som diskurser kan ha om de ses som förgivettagna. Dessa diskurser kan påverka personen olika mycket och vara olika förtingligade. Diskursanalysen och diskursövningar är sätt att externalisera diskursen så att den går att betrakta tydligare som en del av det sociala, och inte som en förtingligad del av självet. Diskursanalys kan kopplas till Collins teori om tankekedjor (2004). Syftet är att nya diskurser ska skapa nya tankekedjor som stödjer en förändring. Diskursanalys kan också kopplas till att man analyserar en del av personens habitus som består av olika diskurser. Diskursanalyser om hur problemformuleringar görs, vad, vem, hur, varför produceras och reproduceras problem i diskursen? Med en större medvetenhet om olika diskurser kan man mer medvetet förhålla sig till dem och välja vilka man vill ta del av mer och internalisera starkare.

Vad är du i för subjektsposition – hur kan du med nyfikenhet som guide skapa nya identiteter? Identifiera olika subjektspositioner du tar. Testa att inta en subjektposition som du skulle vilja ha under en kortare tid. Jonsson (2015) visar att personer ofta kan inta flera olika subjektspositioner som ett sätt att hantera livets utmaningar, exempelvis att bli rasifierad.

Effektivisera ditt liv med försiktighet. Effektivisering kan synas genom tidsintensfiering där man försöker trycka in mer på kort tid med tanken att det ska leda till mer njutning, men leder till mer stress (Wajcman, 2015). Vissa försök till effektivitet leda till en omväg om effektiviteten blir ett mål i sig. En helt ”optimerad” dag som mer känns som ett konstant jobb och ett projekt, i jämförelse ett liv som man får uppleva som ett subjekt.

Sätta upp mål: Durkheim (1950) pekar på vikten av att ha några mål när han skriver: “One does not advance when one walks toward no goal, or - which is the same thing - when his goal is infinity.” Det viktiga är att målet som med effektivitet inte får bli dominerande över livet. Det kan leda till att man väger sitt liv utifrån ett mål man själv satt som man hela strävar emot utan att nå fram till.

En balanserad teknologi-diet. I dagens teknologiferade samhälle och kultur (Postman, 1991) är de flesta intensiva användare av olika tekniska teknologier som mobil, dator och tv. Det gör att man får för lite plats för fysiska möten som kan ge emotionell energi (Collins, 2004), mänskligt utbyte som inte är medierat av teknologi (Turkle, 2011) eller att man för ofta hamnar i ”maskindrift” (Roose, 2023) där man driver med vad en maskin och algoritm gör. Man blir objektifierad av algoritmen och blir ett ”bihang” till algoritmen. En intensiv konsumtion av teknologiska medier ska vidare ses som ett symptom på en bristande socialitet. Vad är det som saknas i ditt liv för att du inte vill vara mer i mötet med andra människor? Mcluhan skrev:

The huge vortices of energy created by our media present us with similar possibilities of evasion of the consequences of destruction. By studying the pattern of the effects of this huge vortex of energy in which we are involved, it may be possible to program a strategy of evasion and survival.

Kulturella teknologier. Människor har begränsat minne. Det gör att vi lätt glömmer bort insikter och lärdomar. Våra tankekedjor kan bli upprepande lätt om vi inte systematiserar våra reflektioner på något sätt. Mantran har varit centralt inom religion, praktiska filosofier som Epikurianism och Stocism och terapier. Mantran är också en del av befolkningars sätt att tradera visdom genom generationer. Mantran är till för att skapa flexibilitet, hålla kvar momentum. Citat från filmer, poesi, skönlitteratur, tänkare, filosofer och sociologer. Utgår man från ABT kan dessa citat vara kopplade till olika balanser, där citaten har som syftet att öka chansen till återbalans. Exempelvis citat om äventyr för den överrutiniserade personen eller citat om medborgarskap och plikt för personen som är fast privatkampen.

Om-objektifiering: Människor är för sig själva alltid ett objekt men vi har ett visst inflytande över hur vi ska vara ett objekt för oss själva och andra. Ska du vara ett verktyg för andras blick enbart eller ska du vara ett verktyg för ditt eget och andras sökande och görande av det goda livet? Hur kan du vara ett verktyg för ett större äventyr, för meningsfullhet, för blomstring? Hur kan din kropp och hjärna användas för att hjälpa andra, där lycka och förundran kan var biprodukter? Hur kan du använda dig själv som ett verktyg som ökar din subjektivitet och stärker det sig som ett subjekt med agens? Ett exempel är att utveckla kompetenser av olika slag (Sennett, 2013) som gör att du har en ökad möjlighetsrymd för vad du kan hjälpa andra med.

Identifiera hur du blir används som ett verktyg, alltså objektifierad. Vad ska du göra med den insikten? Den kan kanaliseras i politiska motstånd så din subjektivitet av att ha blivit objektifierad kopplas till en medborgerlig och heroisk dimension.

Hur har du objektifierat andra? Hur har det påverkat den personens subjektivitet och hur har den påverkat din egen subjektivitet? Objektifieringen av andra skadar vår egen subjektivitet, det krymper vad livet kan vara för det gör oss mer ensamma eftersom i stället för att vara omgiven av människor är vi omgivna av verktyg för vårt eget självintresse.

Har du dödat dig själv som subjekt? Kan du börja vara ”författaren” av din egen subjektivitet igen och dig själv som subjekt? Har diskurser, personer eller maktkonfigurationer definierat din subjektivitet?

Subjektivitetsövningar: Vad är din upplevelse? Vad är ditt perspektiv? Skriv ner dina tankar och värdera din egen subjektivitet som lätt kan glömmas bort i massamhällen. Ta del av andras subjektiviteter för att förstå perspektiv på din egen subjektivitet. Det kan göras genom litteratur och annan kultur. Mer komplex kultur är ofta bättre på att fånga den andres subjektivitet. Vår egen subjektivitet kan också växa med ökad moraliska fantasi för den andre.