Sociologiska tumregler och sociala tumregler

Ett sätt att bygga sociologiskt medvetande och klokskap är genom att sociologer skulle fokusera på att skapa tumregler som kan guida människor i den sociala världen (Flyvbjerg, 2022). Tumregler är något som människor använder sig av för att ta beslut i den sociala världen som kommer med osäkerhet, komplexitet och till och med kaos (White, 2008). Några få sociologer har använt begreppet tumregler men de flesta sociologer har använt närliggande begrepp för att teorisera om ungefär vad tumregler fångar. Det har varit begrepp som regler, kulturella verktyg, scheman, koder, inramning, spelregler osv.

Inom psykologi finns det flera teorier om tumregler, framför allt har en skiljelinje gått om tumregler ska betraktas som en del av en ”ekologisk” rationalitet eller irrationalitet (biases) (Gigerenzer, 2000, Tversky & Kahneman, 1974). Psykologi har två sätt att se på tumregler: det ena är att tumregler stödjer snabba beslut som är rationella i dess kontext för att hantera en komplex värld och den andra är att det generellt leder till systematiska kognitiva snedvridningar (biases) (Tversky & Kahneman, 1974).

Ett problem med den psykologiska synen på tumregler är att de inte är tillräckligt socialt eller kulturellt kontextualiserade, som är symptomatisk för en generell kritik som sociologer ofta riktar mot psykologi. Mycket av forskningen är också grundad på experiment som har problem med ekologisk validitet, som är en anledning varför sociologer premierar mer fältnära sätt att studera det sociala.

Det som saknas är en sociologiskt grundad teori om tumregler som ska presenteras nedan. Sociologiska tumregler har som syfte att förenkla sociologiska insikter så att det ska vara lättare att ta till sig för praktisk användning. Ett förhållningssätt är att sociologi inte ska förenklas annat än för elever på universitet i princip. Tumregler skulle vara ett sätt att förenkla sociologi utan att reifiera synen på samhället som förenklat. Sociologiska tumregler blir sätt fånga viktiga tendenser i det sociala. Tumregler har en öppenhet i att de är tendenser som inte alltid stämmer och leder till ett optimalt resultat i ett komplext system. Det gör att sociologi skulle kunna spridas mer även om det är förenklat, exempelvis i en terapeutisk kontext.

Diskussionen nedan delas upp först i liknande begrepp till sociologiska tumregler alltså tumregler som är informerade av sociologiska insikter om är i konkurrens/kompletterar begrepp som sociala mekanismer, lagar, stiliserade fakta, principer och empiriska generaliseringar. Sedan följer en diskussion om liknande teoretiska begrepp för sociala tumregler, alltså de faktiska tumregler som människor använder sig av för att hantera en social komplex värld. Dessa begrepp är regler (tumregler, spelregler och känsloregler), kulturella verktyg, skript, scheman, koder, inramning.

Tumregler som begrepp har använts av några sociologer men detta har gjorts genom att inkorporera en psykologisk förståelse där tumreglerna är en del av hjärnans uppsättning. Sociala tumregler som jag förstår dem är att de är lärda och formade i det sociala. Sociala tumregler är alltså väldigt kontextkänsliga till skillnad mot det mer universella psykologiska tumreglerna.

Sociala tumregler blir som ett lager under när sociologer pratar om inramningar, regler, spelregler, känsloregler, normer och koder. Sociologiska tumregler kan läras främst genom att ta del av sociologisk forskning, medan sociala tumregler kommer från inlärning i det sociala som kan vara mer formell eller informell, implicit eller explicit. Sociologiska tumregler är tendenser som sociologisk forskning har kunnat visa på, sociala tumregler är tendenser som individen själv lärt sig eller upptäckt stödjer vissa utfall som den ser som bra (Taylor, 2001, 2004).

Sociologiska och sociala tumregler är begrepp som är i linje med att betrakta samhället som ett komplext system där orsakssamband är emergenta, skapade av helheten av faktorer där även vad som kan ses som små och irrelevanta faktorer kan ha stor påverkan. Tumregler blir ett sätt att i text performativt signalera att det finns en komplexitet som vi inte har koll på än, men att sociologin som ämne ändå har insikter att dela med sig av. Tumregler bidrar därför menar jag till ett potentiellt byggande av ett sociologiskt medvetande som är mer fronetiskt orienterat (Flyvbjerg, 2001).

Nedan följer först en teoretisk bakgrund med olika likande begrepp inom sociologi och även den forsning som gjorts på tumregler specifikt främst inom sociologi. Sedan presenteras den nya sociologiska teorin om sociologiska och sociala tumregler, som sedan avslutas med en diskussion.

Sociologiska tumregler: skillnader mot närliggande begrepp

Sociologiska tumregler som begrepp är i konkurrens eller komplement till dessa centrala teoretiska metaforer inom sociologi: lagar, principer, (sociala) mekanismer och stiliserade fakta.

Lagar, principer och mekanismer är alla begrepp som kopplas till en mer positivistisk orientering inom sociologi. Principer som begrepp har historiskt främst använts av Ross (1920) och Spencer (1862) inom sociologi. Ross principer kritiserades på flera punkter. Ross psykologiserar för mycket genom att betrakta ”instinkt” som ”den originella sociala kraften” eller pratar om ”rötter till politiskt intresse” och ”nyfikenhet” (Carver, 1920). Ross har alltså inte hittat de sociologiska grunderna till förståelse av människan (Carver, 1920). Vissa principer nämns bara utan att förklaras exempelvis ”simuleringsprincipen” (Carver, 1920).

Herbert Spencers principer är evolutionära mekanismer (1862) och ligger därför närmare samtida sociologis sociala mekanismer. Problemet med principer är att det är för öppet om vad dess betydelse är. Lagar har fördelen av att vara något mer precis genom att använda en mer mekanistisk metafor. Comte är den som först argumenterat för att sociologins syfte är att upptäcka lagar som styr det sociala. Comtes syn på lagar har dock inga förespråkare idag.

Ett sämre försök på att formulera olika lagar görs av Mark Bird i boken 800 laws in sociology. Bird definierar lagar som “faktorer, mönster eller principer”. Bird går igenom främst olika faktorer som dock inte är grundad i sociologisk forskning egentligen. En “lag” som Bird presenterar är kategoriserad under “domestic violence law” som säger “mannen är sadistisk, aggressiv eller obsessive avundsjuk” (Bird, 2017, 89). Detta är en faktor, men det är inte särskilt teoretiskt förankrad faktor. Varför är den faktorn en lag? Det är ett mönster visserligen men ett ytfenomen som sociologer bör nöja sig med. Var kommer sadismen och aggressionen ifrån? Vidare brister är hur icke-sociologisk den är på flera ställen. Exempel hittas i “lagar om kärlek” som är helt frånkopplad den sociologiska forskningen om kärlek. Här finns påståenden som sociologer som Ulrick Beck, Anthony Giddens och Eva Illouz skulle se som anti-sociologiska. En “sociologisk lag” enligt Bird är “Happiness you seek can only come from within you” (Bird, 2017, 139) vilket är ett påstående som skulle reta Eva Illouz. Illouz skulle se detta som ogrundat psyko-snack kopplat till psykologiskt medvetande med ett reifierat själv som är frånkopplat det sociala det integrerar i. En annan ”lag” är “You are the author of every next moment” (Bird, 2017, 139). Det finns flera liknande lagar som är frånkopplade sociologi och snarare är påstående som just har problematiserats av sociologer.

Det kontemporära mer seriösa och forskningsförankrade förslaget på lagar och principer återfinns i Turners arbete (2010). Turner har föreslagit en stor teori som utgår från evolutionära antaganden i grunden, som bygger vidare på Spencer, Parson och Luhmann. Sociologi bör enligt Turner ses som en form av ”social physics” (Turner, 2010, 5). Problemet med att hitta universella sociala lagar är det inte tar hänsyn till relevanta kontexter tillräckligt (Mouzelis, 2005). Lagar som metafor ger intrycket att dessa är fasta och alltid gällande, som de generellt är i fysiken. När Turner presenterar vissa ”principer” så är den kulturella specifika påverkan osynliggjord. Turner har alltså kultur som en faktor i sin teori, som han på vissa delar av sin egen teori osynliggör. Turner försöker bygga ett stort pussel av bitar som är fast, men som egentligen är föränderliga och inte behöver passa beroende på kulturella och historiska kontexten.

Hedström (2013) har kritiserat ”empiriska generaliseringar” för att ha bidragit till ”sloppy scolarship” eftersom det inte är tillräckligt ”tydliga och precisa” sociala mekanismer som synliggörs. Hedström vill genom begreppet sociala mekanismer synliggöra de sociala processer eller just mekanismer som enligt honom annars är i en ”black box” (2013). Analytisk sociologi kommer dock ofta med vissa begränsningar och även fast man strävar efter ökad realism, faktiskt kan göra rätt orealistiska antagande om människans kognition exempelvis som kritiker påpekat (Kaidesoja, 2013). Hedströms egen teori (DBO) som följer analytisk sociologi öppnar sig för kritik från forskare som visat belägg för att kognition är distribuerad i både artefakter men framför allt det sociala (Kaidesoja, 2013). Mekanism likt lagar kommer dessutom med att det sociala reifieras som fast som gör att man underskattar hur en specifik kontext inte lätt kan översättas till en annan. Tumregler är ett sätt att vara mer ödmjukhet inför den komplexitet som sociologisk försöker att förstå.

Burt är en sociolog som förepråkat användning av “stylized facts” (Burt, 2005, 7). Han definierar detta som: “these facts are stylized to apply across study populations, but precise enough to provide a frame of reference for integrating research projects and posing new questions.” (Burt, 2005, 7). Burts stiliserade fakta är rätt så lika sociologiska tumregler. Betoningen på fakta fångar inte allt som sociologiska tumregler vill fånga, exempelvis att de kan guida en ökad klokskap.

Sociologiska tumregler har som fördel att koka ned sociologisk teori för att bygga ett sociologiskt medvetande. Detta ser jag som en god mellanväg mellan försöket att hitta sociologiska ”lagar” som är svårt på grund av att människor kan bli medvetna om dessa lagar som gör att lagarna förlorar i förklaringskraft, och å andra sidan sociologi blir mer deskriptivt på grund av en ovilja att ens försöka peka ut tendenser för att allt är så föränderligt och utsatt för social konstruktion. Tumregler blir ett sätt att förhålla sig till att vi ändå ser tendenser i det sociala som dock inte alltid är där, men ändå ofta finns där och har en viss påverkan även fast det är svårt och komplext att fastslå exakt hur stor påverkan. Sociologiska tumregler är på en meta-nivå som är sociologiskt informerad, medan sociala tumregler är mer naivt användande av tumregler som är informerade och inbäddade i det sociala. Sociologiska tumregler kan inkorporeras som sociala tumregler om individen lär sig om sociologi och tar del av insikter därifrån, med andra ord får mer av en sociologiskt medvetande/fantasi/blick/tänkande.

Sociala tumregler: skillnader mot närliggande begrepp

Här kommer jag diskutera skillnaderna mellan sociala tumregler och andra etablerade begrepp: regler (känsloregler, spelregler, konstitutiva regler) (Bourdieu, 1977, Hochschild, 2003), repertoar (Swidler, 2013), motiv (eng rationales of motives) (Paulsen, 2017), stilar (Swidler, 2013), kulturella verktygslådor (Swidler, 1986), koder, skript, normer och ideal. Först vill jag förtydliga att sociologiska tumregler är på en metanivå av alla dessa begrepp. Sociologiska tumregler är abstraktioner av vad sociologisk forskning kan hitta för tendenser i hur människor förhåller sig och konstrueras av dessa olika föreslagna begrepp, precis på samma sätt som det går att göra sociologiska tumregler om forskning som görs om sociala tumregler. Det skulle exempelvis gå att skapa sociologiska tumregler som är informerade av den forskning som gjorts om olika fälts spelregler inom sociologi. Sociologiska tumregler om spelregler har alltså en högre nivå av reflexivitet som är informerad av sociologi.

Sociala tumreglers förhållande till de olika nämnda närliggande begreppen är ett förhållande av konkurrens och komplement. Sociala tumregler är ett till lager av social kognition i hur människor förhåller sig till exempelvis normer och ideal. Sociala tumregler är mentala genvägar för hur vi ska förhålla oss till de känsloregler, spelregler, normer, ideal, koder som finns i en viss socialitet och som vi dessutom kan ha internaliserat. Internalisering av känsloregler till den grad att känsloregeln inte upplevs som en regel utan som något naturligt, har känsloregeln blivit mer av en social tumregel. Men det finns komplimenterande sociala tumregler som pekar aktören i riktningen att en viss känsloregel är naturlig och som därför bör följas. Graden av internalisering, automatisering och förkroppsligande av en norm, spelregel, känsloregel, ideal osv, följer hur graden av hur mycket det har internaliserats som en social tumregel. Utfallet av internalisering är att en eller flera sociala tumregler skapas som kan stödja individen i det sociala. Sociala tumregler kan alltså ses som ett förslag på hur andra delar av kulturen inkorporeras i individen med olika grad av reflexivitet och automatisering.

Detta är ett sätt formulera hur människans kognition är distribuerad i det sociala (Kaidesoja, 2013). Distribueringen av kognition görs bland annat genom sociala tumregler. Distribuerad, partiell, begränsad och varierad kognition (Berglund, 2026) som utgångspunkt gör att kultur både kan användas av individen som en ”verktygslåda” (Swidler, 1986), men det gör också att kulturen kan ”använda” personen för att föra vidare kulturella memes. Individen är både ett subjekt och objekt paradoxalt som gör att man för sig själv både är ett medel och mål samtidigt (de Beauvoir, 2018). Sociala tumregler som automatiserade mentala genvägar kan vara internaliserade mer eller mindre reflexivt. Sociala tumregler kan alltså vara mer av just verktyg för att agera i en social värld som Swidler förespråkat, dock kan detta användande av verktyg vara mer eller mindre autonomt och reflexivt. Swidler skiljer mellan ”settled” och ”unsettled” kulturer. I ”settled” kulturer har ideologi gått ”under jord” och har blandats med ”sunt förnuft” (Swidler, 1986). Jag menar att kulturen kan för en person vara väldigt rörlig och ”unsettled” men framstå som förnuftig och naturlig. Sociala tumregler är ett sätt som en kultur blir mer ”settled” för individen. Swidler menar att kultur kan ses som ”symbolic vehicles of meaning” som är trosföreställningar, ritualer, konstformer, ceremonier, ritualer i vardagslivet, världssyner, språk, berättelser och skvaller (Swidler, 1986). Sociala tumregler är en del av verktygslådan men vi kan också ha sociala tumregler om den verktygslådan, exempelvis sociala tumregler om att vissa verktyg i verktygslådan är bra eller dåliga. Swidler menar att människor har multipla kulturella meningar att använda beroende på kontext (Swidler, 2013, 212). Kultur är väldigt lokalspecifik och hämtar sin mening därifrån, från vad som finns för förväntningar och konventioner, som kan vara väldigt skiftande och fluktuerande (Swidler, 213, 212). Av det följer att sociala tumregler är också är lokalspecifika.

Swidler och andra har pekat på att kultur har en oberoende kausal roll och kommer att ha ett inflytande över strategier av handlingar, men inte bestämma i vilken riktning de har. Kultur är en ”verktygslåda” eller ”repertoar”, som gör att personer inte är ”cultural dopes” (Alexander, 2003, Garfinkel, 1967, Wrong, 1961, Swidler, 1986) utan aktiva och ”ibland kompetenta” användare av kulturen (Swidler, 2013). En nyansskillnad här är att jag föreslår människan som inte bara ”aktiv” användare av kultur, snarare är människan en paktiv (passiv och aktiv) (Bornemark, 2020), som en följd av en distribuerad agens och kognition, med andra ord är vi både använda och användare av kultur.

”Kultur av fattigdoms-debatten” är ett exempel där Swidler menar att det empiriskt visats att det inte finns en skillnad i värden, aspirationer och ideal, men det är ändå en skillnad i kultur som en stil, olika förmågor och vanor, som Swidler benämner som en ”repertoar” (Swidler, 1986). Sociala tumregler är en del av skillnad mellan olika repertoarer när man ändå har samma värden och aspirationer. Sociala tumregler är stöd för hur individen tror att den kan nå de olika värdena och idealen, som dock kan vara bristande eller till och med blockera individen.

Ett problem med Swidlers begreppsapparat är att när hon försöker fånga osäkerheten i det sociala har hon inte ett begrepp som ringar in den osäkerheten. Samma problem har Sewell och andra som använder begreppet ”regel” eller ”koder”. Problemet som de hela tiden stöter på som gör analys är att både Sewell och Swidler hela tiden måste skriva om osäkerhet i ”reglernas” effekter men samtidigt använda begrepp som koder, scheman och regler som låter som det finns tydliga kausala effekter av. Tumregler är bättre för att de tar in osäkerheten i mänskligt handlande, tänkande och beslutsfattande i det sociala. Tumreglerna blir kulturella verktyg i dess specifika kontext. På liknande sätt är i sociala tumregler i jämförelse med ”koder” som metafor bättre att fånga osäkerheten som alltid finns i det sociala. Koder som metafor för tankarna för mycket till en dator, med en individ som har programmerats med olika koder.

Utifrån Collins (2004) kan man säga att sociala tumregler kan stödja aktören mot mer eller mindre lyckade sociala interaktioner som ger emotionell energi. Detta skapar olika tankekedjor beroende på vilka internations ritualer och var man är placerad i ett nätverk (Collins, 2004). Tankekedjor är den inre dialogen, som kan vara laddad med olika mycket emotionelle energi och kulturellt kapital (Collins, 2004). Sociala tumregler är alltså del av individers inre tankekedjor.

Utifrån Goffmans inramningsteori (1974) kan man säga att en viss inramning kommer med tillhörande sociala tumregler. Sociala tumregler stödjer individen i hur den kan förhålla sig till olika inramningar, exempelvis om en inramning eller legitim eller inte.

Sociala tumregler kan också stödja individen i hur man förhåller sig till olika motiv (eng rationales of motives” (Paulsen, 2017). Olika lydnadsformer som visar på mellanlägen mellan att vara en kulturell ”dope” och någon som bara använder kultur som ett redskap. Paulsens modell skiljer sig från Archer i att vi kan pendla i graden av reflexivet som är en medveten handling (Paulsen, 2017). Graden av reflexivitet lägger jag till beror på hur automatiserade och förgivettagna tillhörande sociala tumregler kring exempelvis ordertagande som Paulsen analyserar.

Archer ser att den moderna människan har en stor förmåga till reflexivet och kulturen är inte bara något som är över oss, utan vi reflekterar med den (Archer, 2004) på grund av att samhället i moderniteten har fått kortare strukturer på grund av snabbare strukturomvandlingar som ökar behovet av reflexivet. Även om det finns ökad förmåga till reflexivitet är den reflexiviteten strukturerad delvis av sociala tumregler.

Konstitutiva regler (D’Andrade & Meyer) menar att regler används för att skapa ett recept av vad som är en nationsstat eller ett universitet, men problemet är detta skiftar rejält över tid, för olika institutioner (Swidler, 2013, 243). Konstitutiva regler kan också väldigt snabbt etablera sig (Swidler, 2013, 246). Institutioner bygger på en överenskommelse om att något ”räknas som” institution (Swidler, 2013, 235), institutioner är ”systems of constitutive rules” (Swidler, 2013, 235). Kulturella regler eller scheman menar Sewell (1992) bygger upp sociala strukturer, scheman används för att hela tiden reproducera strukturerna (i Swidler, 2013, 111). Swidler ser ”regler” tillsammans med roller och förväntningar som socialt lim (Swidler, 2013, 167). Swidler menar att det finns ”rules of conduct” som ibland bygger upp normer och världssyner, men ibland kan det också vara en frikoppling (Swidler, 2013, 123). Medan semiotiska koder som ”djupa strukturer” av en kultur, som är regler som gör det möjligt att förstå yttranden (Swidler, 2013, 188). Sociala tumregler är återigen ett lager som gör att individen får stöd i hur man förhålla sig till dessa olika regler.

Känsloregler är sociala normer/ideologi kring vad som är rätt att känna vid i en viss social kontext och tidpunkt (Hochschild, 2003). Hochschild har också begreppet ”inramningsregler” efter Goffman som begrepp hur dessa känsloregler ramas in beroende på social kontext. Hochschilds känsloregler saknar en nivå hur vi tar beslut om vi ska gå efter en känsloregel eller inte. I vårt beslut att försöka visa vissa känslor kommer vi att använda oss av sociala tumregler.

Bourdieus begrepp spelregler ligger också nära sociala tumregler. Även om spelregler som begrepp tillsammans med fält, symbolisk makt, kapital, illosio osv ger produktiva analyser har det brister. Det första är att Bourdieu precis som exempelvis Goffman för mycket analyserar människan som en cynisk och strategisk varelse. Detta är ett utfall av Bourdieus konfliktsociologiska utgångspunkt. Det missar stora delar av mänsklig socialitet som omsorg, kärlek och vänskap. Detta kan göras cyniskt och strategiskt visserligen, men inte alltid. Spelregler som begrepp reifierar antagandet att olika fält behöver vara fyllda med strategisk handling (Habermas, 1984), men kommunikativ rationalitet finns också. Det blir för stark dikotomi hos Bourdieu mellan det cyniska och manipulativa, och emanciperande politiska handlingar. Det sociala blir reducerat till ett spel som missar viktiga dimensioner av det socialas ontologi. Charles Taylor argumenterar för att det är bättre att föreställa sig aktörer i moraliska rum (2001, 2004) i stället för olika fält som genomsyrade av makt och konflikt. Detta är inte att säga att konflikter inte finns eller att det är en del av dagens samhälle, utan att det inte är allt. Samhällen är ofta och troligen i behov av en balansering mellan konflikter och samarbeten (Blau, 2017, Simmel, 1971, Lipset, 1963, Berglund, 2026). Taylors moraliska rum som grund för att tänka om det sociala ramar in människan som strävande efter det goda livet i stället för en strategisk cynisk aktör (2001, 2004). Detta öppnar upp för en analys att det moraliska strävandet kan bli snedvridet eller vilselett, exempelvis genom en spelifiering och för stark betoning på konflikt i olika socialiteter. Detta gör att Bourdieus begrepp blir användbart när spelregler har blivit dominanta som gör att kommunikativ rationalitet minskar.

Sociala tumregler som begrepp sensiterar oss mer inför att människor när de tänker gör approximeringar och tar mer eller mindre kalkylerade risker i en komplex socialitet. Sociala tumregler och spelregler som begrepp är dock rätt lika i bemärkelsen att båda kan ses som mentala genvägar för att hantera det ”sociala spelet”. Likheten är att spelregler kan både vara mer implicita och snabba som mentala genvägar för den som är insatt i fältets spelregler och har övat upp en känsla för spelet som har förkroppsligat i personens habitus. Men skillnaden är att spelregler kan också vara väldigt komplicerade och inkluderar en stor mängd av olika komponenter för att få den rätt ”känslan för spelet”. Spelregler liksom sociala tumregler kan användas inkonsekvent, men sociala tumregler täcker även mer enkel kognition. Sociala tumregler täcker även in att det kan finnas sociala tumregler om hur man ska förhålla sig till spelets regler. Det kan alltså ses som ett komplement till Bourdieus begrepp. Spelregler kan vara hur man bör föra sig, vilket kulturellt kapital man bör ha. Sociala tumregler är då mentala genvägar som via det sociala stödjer aktören i hur den kan förhålla sig till spelreglerna. Sociala tumregler är alltså något som strukturerar reflektion, med andra ord gör den distribuerad i socialiteter som individen är inbäddad i.

Bourdieus begrepp spelregler behöver inte vara mentala genvägar, utan är förväntningar på beteenden som kan vara väldigt komplexa. Vet man dock om spelreglerna för ett visst fält kan det kokas ned till sociala tumregler för den initierade, men att lära ut detta är svårt på grund av att dessa tumregler kopplade till spelregler behöver vara kontextuellt grundande med en känsla för den kontexten/fältet. Sociala tumregler skulle kunna ses som ett undre lager av spelregler. Sociala tumregler används för att lära sig komplexa spelregler på grund av komplexiteten, så innan vi har lärt oss spelreglerna behöver vi använda oss av olika tumregler. När man förkroppsligar komplexiteten av spelregler inom ett fält kan dessa igen bli sociala tumregler eftersom det blivit genvägar i tänkandet mer än medveten kognition.

Efter att ha visat på skillnaderna mellan hur jag förstår sociala tumregler och närliggande begrepp ska jag slutligen diskutera tidigare användningar av begreppet tumregler inom ekonomisk sociologi och kultursociologi. Det grundläggande problemet är här att även fast en sociologisering görs består fortfarande tumreglerna som reifierade tendenser i hjärnan pre-socialt. Sociala tumregler föreslår jag bör förstås som också konstruerade av det sociala. De tumregler som psykologer ses som universella är snarare socialt grundad kulturella verktyg. Psykologens Gigerenzers ser tumregler som en del av en ”ekologisk rationalitet” (2000). Tumregler är alltså något som kan stödja rationalitet, inte bara något som leder till snedvridningar (Tversky & Kahneman, 1974).

Sociala tumregler inom spelteori, socialpsykologi och beslutsforskning är strategier för beslut som guidar i en social miljö på grund av att sociala miljöer kan vara komplexa och osäkra (Rand, 2016). Exempel på tumregler som identifierats: imitera majoriteten, imitera de framgångsrika, jämlikhet viktigt, tit-for-tat, ånger-matchning, majoriteten bestämmer/har rätt, bekanthet är bra etc. Andra generella tumregler för beslut som kan vara i en social kontext som är formella satisfiering, elimination, igenkänning, ta den bästa, fast and frugal. Informella tumregler beskrivs ofta som biases, som till exempel ankring, tillgänglighet, representativet, strunta i urvalsstorleken, ansträngning, fluency, toppen och slutet (peak-end), naiv diversifiering, socialt bevis. Dessa tumregler är resultatet av psykologisk forskning och kan appliceras i det sociala som det gjort. Bristen är dock att de ses som i grunden psykologiska fenomen i sig. Tumreglerna blir reifierade som objekt oberoende av den sociala miljön de är i.

I sociologisk forskning har användning av begreppet tumregler/heuristiker varit sparsmakat. Tumregler har tagits in i några sociologiska teorier speciellt i kognitiv sociologi och ekonomisk sociologi. Problemet som jag ser är att man håller kvar en psykologisk förståelse av tumregler i grunden, och inkorporerar det i en sociologisk teori som exempelvis Dimaggio (2002) gör med sin ”animal spirits” teori som tar in beslutstumregler från Kahneman. Det är en väg att gå men underskattar hur djupt det sociala går, även i uppbyggnader av tumreglerna. I Diamaggios teori så framstår tumreglerna som pre-sociala opåverkade av det sociala, som sedan möter det sociala som exempelvis interaktionsritualer (2002). Sociala tumregler som jag presenterar här utgår från antagandet att även tumregler har en social och kulturell påverkan som formar dem.

Strandell har börjat synteseringen av dualprocessmodelen som tumregler är en del av (Strandell, 2019). Den enda vad jag vet som innan har använt ”sociala heuristiker/tumregler” inom sociologi sär Goldstein (2009). Goldsteins förslag på vad det bör betyda är att sociala heuristiker är de heuristiker som grupper använder, samtidigt som Goldstein håller kvar en psykologisk förståelse av tumregler som en individ använder sig av (2009). Detta skiljer sig från det som jag föreslår, som i kontrast som sagt är att även de tumregler som individen använder sig av har en socialt konstruerad grund. Det gör att en grupp kommer att vara ett möte mellan olika individer som kommer med samma eller olika sociala tumregler om både hur man löser den specifika gruppuppgiften, hur man generellt förhåller sig till andra i en grupp, och framför allt den specifika gruppen. Är det rimligt att tänka att en grupp kan utkristallisera olika tumregler som Goldstein föreslår? Först behöver man ta sig ifrån den individualistiska syn som Goldstein visar i sin analys av en grupp som analytisk sociologi ofta har. Sociala tumregler förstådd utifrån distribuerad kognition (Kaidesoja, 2013) som jag föreslår i stället, gör att det kan leda till att vissa sociala tumregler bli mer framträdande och manifesta, medan andra blir mer latenta. Detta beror på gruppdynamiken som också formas av de sociala tumreglerna som individerna tar med sig in i grupparbetet. Om man ska prata om sociala tumregler på gruppnivå bör man ha i åtanke att det påverkas av de sociala tumregler som deltagarna tar med sig.

För att avsluta vill jag peka på några skillnader mellan sociala och sociologiska tumregler med stöd av Hochschild, Durkheim, Merton och Weber.

En social tumregel abstraherad utifrån Hochschilds forskning är känsloregel-tumregeln- som är att sträva efter att uppvisa rätt känslor, vid rätt tillfälle under rätt längd och intensitet. En annan sociologisk tumregel abstraherad från Hochschild skulle vara distans-från-känsloregler-tumregeln. Dessa sociologiska tumregler fångar Hochschilds bidrag som sociolog i att synliggöra att känsloregler och inramningsregler påverkar hur vi handlar. Den sociologiska tumregeln blir ett verktyg att förhålla sig till olika känsloregler, i stället för att använda den mer ”naiva” sociala tumregeln att alltid sträva efter att följa olika känsloregler. Sociologiska tumregler är en form av metareflexivitet om det sociala bortom ”sunt förnuft”.

Sociala tumregler är ”sociala fakta” (Durkheim, 1982) eftersom det formar individens handlingsmönster utifrån. Sociala tumregler är internaliserade från en extern socialitet. Sociologiska tumregler kan bli ”sociala fakta” om det internaliseras i individen genom att ha tagit del av sociologi, som sedan formar individens projektivitet (Mische, 2009).

Merton såg det som centralt för sociologer att generera ”empiriska generaliseringar” i sin forskning (Crothers, 2021). Sociologiska tumregler kan betraktas som en kategori av empiriska generaliseringar eftersom man generaliserar utifrån sociologisk empirisk forskning. Sociologiska tumregler kan också vara en generalisering av andra empiriska generaliseringar, men här ökar osäkerheten och som en följd hur mycket de bör betraktas som heuristiker och inte slutgiltiga fakta. Den sociologiska undersökningen av sociala tumregler kan också leda till empiriska generaliseringar, exempelvis vilka sociala tumregler som uppstår var, när, hur och varför. Sociologiska tumregler kan ses som empiriska generaliseringar med ett mått av osäkerhet och ödmjukhet inlagt med det främsta syftet att stödja människors klokskap (Flyvbjerg, 2001). Empiriska generaliseringar syftar främst till att bygga teori och förbättra förklaringar för oliak sociala fenomen, som är abstraktioner från empirin (Merton i Crothers, 2021).

Utifrån Webers syn på syftet med sociologi som att söka förståelse för individers subjektiva tolkande och samtidigt kausala förlopp (1978), är sociala tumregler både en del av individens subjektiva tolkning och meningsorientering av vad som bör eller kan göras i en situation. Sociala tumregler behöver dock inte vara artikulerade för individen själv vilket leder till att i det oartikulerade tillståndet är den subjektiva meningen för en social tumregel inte medveten eller medvetet artikulerad åtminstone. Sociologiska tumregler är utifrån Weber ett sätt att öka förståelse som det sociala, men utifrån av tendenser där en sociologisk tumregel kan heuristiskt ha en kausal påverkan, men hur stor och exakt dess påverkan kan inte fastställas.

Exempel på sociologiska och sociala tumregler

Sociala tumregler har ovan föreslagits som ett begrepp med en specifik betydelse. Utifrån detta skulle man kunna göra en kartläggning av olika sociala tumregler som finns som agerar som kulturella verktyg. Sociala tumregler ligger nära kulturellt kapital. Vi kan olika saker om den sociala världen och kulturen. En del av ett kulturellt kapital är att ha en god känsla för vad man bör gör vi vid vissa situationer. Sociala tumregler är vad man har tillgång till då, tacit eller explicit, som man har inpräglat i ens habitus eller har tillgång till genom sitt sociala kapital där man kan be om råd i olika situationer. Sociala tumregler är alltså en del av innehållet i ett specifikt kulturellt kapital, utbildnings och symboliskt kapital.

Varför väljer en person en viss social tumregel? Hur upplevs det att använda en social tumregel? Upplever man ens det? Sociala tumregler sprider sig genom samhällets olika fält, grupper, subkulturer. Det kan göra att tumregeln ”följa majoriteten” kan bli en tumregel som har en specifik social kontext som först behöver specificeras, men i andra så subkulturer är snarare tumregeln att göra motstånd mot majoriteten, det är så hela gruppen identifierar sig. Tumregeln av att inta en cynisk distans är väldigt vanlig som är ett sätt att distansera sig från en majoritet, men ändå agera som man tillhör på grund av att man inte gör aktivt motstånd. Sociala tumregler är ofta använda omedvetet precis som psykologiska tumregler, när personen får förklara hur den tänkt framgår tumreglerna tydligare.

Förutom framtida ny forskning i att hitta olika sociala tumregler skulle man kunna titta på den sociologiska forskning som redan gjorts där det finns massor av sociala tumregler att finna. Sociologisk forskning kommer inte skriva ut exakt vad de sociala tumreglerna men de går ofta att läsa ut. Under tar jag ett exempel från Linda Hiltunens (2017) avhandling Lagom Perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. De sociala tumregler som presenteras här är en uttolkning av det som Hiltunen hittat i sin studie. Sociala tumreglerna är här också det som verkar uppmuntras i det sociala för att klara sig och reproducera den rådande ordningen. Dessa sociala tumregler hämtade ur Lagom perfekt (2017) som är byggd på hur två gymnasieskolor i Sverige fungerade. Dessa sociala tumregler gör att de kan hantera pressen av att försöka vara ”lagom perfekt” under en tyrannisk regim av perfektionism (Hiltunen, 2017).

Agera för att få så hög status som möjligt. Agera för att inte hamna lägst ner i statusen. Ta det som ger status för givet.

Använda olika metoder för att hålla hög status som är att vara lagom perfekt i olika dimensioner: personlighet, skolresultat, fritidsaktiviteter, vänner och utseende.

Om du är tjej – lägg mycket tid på att prata i telefon med vänner, annars riskerar du att bli utstött. Detta är en social tumregel för att uppfylla normen kring att vara flicka som är omhändertagande och omtänksam vän.

Ta clichéaktika risker för att visa en spännande personlighet som andra kan prata om.

Festa, var med på alla fester för att inte riskera att uteslutas.

Hantera psykisk ohälsa med olika tekniker: förebyggande planering, kroppslig rörelse, positiv självvärdering, distansering, reflektion via samtal, avslappningstekniker, hjälpsökande. Tänk positivt

Ha en begränsad kosthållning. Följ smalhetsidealet

Om tjej: markera över och underordning subtilt, diskret, intrikat och vad som kan verka som oskyldigt (Hiltunen, 2017, 172).

Sätt parantes runt dig själv och dina egna behov (Hiltunen, 2017, 170). Visa upp en identitet av ”osjälviskhet”, tona ner dig själv för att nå respektabilitet.

Om kille: odla en tuffhet och coolhet. Humor och interna skämt där en del att i dessa skämt rangordna varandra i gruppen efter en maskulinitetsnorm.

Protestmaskuliniteter är en subjektsposition att ta om det inte går bra i skolan (Hiltunen, 2017, 169).

Förakta svaghet som en del i att visa upp en hypermaskulinitet.

Personlighet: sträva efter en ”unik, tilltalande, självsäkerhet, självförtroende, socialt utåtriktad, socialt tillgänglig, glad, rolig, en positiv attityd (optimism) och lycklig.”

Engagera dig inte som medborgare eller politiskt som är en social tumregel för att nå normen om coolhet, skön och avslappnad inställning.

Försök inte att skapa nya regimer av status som är mer egalitära. Följ status quo, gör inga motstånd mot normer.

Ha möjlighet att reflektera om olika problem som du har i livet, men gör inget åt det (cynisk resignation)

Till skillnad från sociala tumregler som framstår som sunt förnuft för gymnasieeleverna är sociologiska tumregler utifrån Hiltunens forskning en metanivå informerad av sociologisk förståelse som Hiltunens studie bidrar med. Det är generellt negationer av de sociala tumregler som Hiltunen funnit eftersom hon visar de kostnader som uppstår för eleverna. En social sociologisk tumregel som en grov abstraktion av Hiltunens studie är: Perfektionismens tyranni kommer med olika kostnader och försvårar görande av ett gott liv.

Denna sociologiska tumregel kan kombineras med sociologiska tumregler om att förhandling, distansering eller motstånd är möjligt. Hiltunens studie går in lite grann på hur detta kan göras exempelvis att ha vänner som ”buffertzoner” där man inte behöver agera efter devisen att vara ”lagom perfekt” (2017).

Nedan följer en lista på lista på olika sociologiska tumregler som är abstraherade från olika sociologers forskning och teorier. Det är förslag på hur det ungefär skulle kunna formuleras som sociologiska tumregler.

De första tumreglerna är hämtade från Collins teori om interaktions ritualer (2004), Collins applicering av denna teori på ledare genom historien (Collins & McConnell, 2015) och hans applicering på filosofer (Collins, 2000).

Emotionell-energi-tumregeln. Sök efter emotionell energi inte lycka.

Momentum-tumregeln. Samla på små vinster. Bygg upp vinster, samla på sociala vinster.

Fart-tumregeln: fart vinner. Mobilitet-tumregeln: rörlighet vinner. Flexibilitet över rigidhet.

Kollektiv-upprymdhet-tumregeln: sök att uppleva kollektiva upprymdhet flera gånger om dagen för att maximera sociala energin. Får du upplevelserna av kollektiv upprymdhet kopplat till vad du ser som är viktigt i ditt liv får du ännu starkare effekter. De flesta upplever kollektiv upprymdhet för sällan.

Moral-över-material-tumregeln: även om du är i underläge materiellt kan du vinna med mod och ansträngning.

Rytm-tumregeln. Sök tills du har rytm, var sen rädd om den. Var rädd om din rytm.

Nätverksplacering-tumregeln. För att bli vågad (eng bold) placera dig så när som möjligt i centrum av ett nätverk kring idéer som du är passionerad kring (Collins, 2000). Det är inte ”its not what you know, its who you know”, Collins är ”what you who know is connected to who you know”.

Mentor-tumregeln. Hitta en mentor inom ditt fält. Ha flera och klättra i vilka du hör av dig till.

Geni-tumregeln: geni är ett utfall av hög emotionell energi och fokus på detaljer under lång tid, sätt ihop nya kombinationer, momentum.

Organisera-tumregeln. Undvik den byråkratiska stegen genom att ta risker och bygg organisationer själv

Växande resurser slår stagnerande resurser (även om den har mer resurser).

Emotionell dominans-över-trickery-tumregeln

Sociologiska tumregler hämtade från Hartmut Rosa (2013, 2019)

Resonans-tumregeln. Sök resonans – en del av det är att använda sin upplevda alienation.

Resonant-disposition-tumregeln. Bygg upp resonant disposition – vi kan vara mer eller mindre öppna för resonans.

Accelerations-tumregeln: saker accelererar- måste anpassa ditt agerande till det. Göra motstånd, bygga alternativ, eller vara följsam. Dynamisk stabilisering som fenomen.

Resonans-dödar-tumregeln: rädsla och ångest gör resonans omöjligt.

Inbromsnings-tumregeln: goda saker tar tid att skapa. Vissa saker är beroende av långsamhet för att få kvalitet exempelvis demokrati.

Olika sociologer och deras idéer i form av en tumregel

Arbetssamhället-tumregeln (Paulsen, 2010). Arbete som ideologi, praktik och subjektivitet dominerar samhället.

Inverterad cynism-tumregel (Paulsen, 2020). Paulsen skriver “Min lycka må vara körd, men att det här samhället, som enda samhället i historien, skulle vara oföränderligt är inte sannolikt”. (Paulsen, 2020). Detta är ett sätt att hantera den cynism som Sloterdijk beskrev som en ”mjuk depression” (Sloterdijk, 1987). Den individuella lyckan har då en chans att bli en möjlig biprodukt som inte läger särskilt mycket vikt vid. Denna tumregel skyddar också mot att man engagerar sig i samhället genom att försöka hjälpa andra med en tydlig förväntan om att själv må bättre av det, vilket förstör och försvårar lyckokänslor som effekt på grund av att man känner bristande genuinitet i sina handlingar för andra.

Kritisk-optimism-tumregeln. (Holmes, 2016) – grundad optimism, sträva efter att förstå samhällsproblem men att sluta i en optimism.

Självuppfyllande-profetia-tumregeln (Merton, 1948). Självuppfyllande profetior och förväntanseffekt gör att du bör ha en hög förväntan på vad du kan åstadkomma i livet och olika situationer.

Tillit/Självförtroende-mot-framtiden-tumregeln. (Furedi, 2019). Värdesätter experimenterande, tro på människans potential, mod att döma, noggrannhet, osäkerhet som möjlighet, öppenhet för risktagande, probalistiskt tänkande, mänsklig agens, öppenhet mot framtiden (Furedi, 2017, 258).

Inkorporerings-tumregeln. Risken för inkorporering av handling (Boltanski & Chieapello, 2007).

Reproducerings-tumregeln (Bourdieu) den rådande ordningen naturaliserar sig själv.

Motstånd-möjligt-tumregeln. (Paulsen, 2013, Scott, 1990). Subjektivering-tumregeln (Touraine, 1995). Motstånd finns alltid utrymme för. Finns öppningar i det sociala för agens. Du är inte en slav under strukturerna.

Kärlekskraft-tumregeln. (Jonasdottir, 1991). Exploatering av kärleksarbete kan uppstå, kärlek är inte undantaget maktrelationer.

Yttre-omsorg-tumregeln (Paulsen, 2020). Börja med omsorg om ditt yttre för att ha en bättre omsorg om självet.

Abjekt-som-styrka-tumregeln (Wettergren, 2013) Göra sig själv till abjekt för att bygga solidaritet inom sin grupp och för att skapa ökade negativa reaktioner från utgrupper.

Nätverkstumregeln (Burt, 2005). Nätverk påverkar alltid.

Utbytes-tumregeln (Coleman, Turner, 2010). Vad sker för utbyten? Allt socialt kan se som någon form av utbyte. Analysera vad för olika byten du gör varje dag.

Subjektiferings-tumregeln (Foucault, 1979) finns olika subjektpositioner att ta men också dessa slängs på oss i någon grad. De subjektpositioner vi kan ta begränsas av de diskurser vi tar del av och den position vi har för tillfället. Subjektssprång är ovanligt.

Kultur-som-verktygslåda-tumregeln. Kulturen är inte något som slängs på dig, utan du kan använda den (Swidler, 1986, 2013). Man-gör-något-för-man-kan-tumregeln (Swidler, 1986), snarare än att drivas av fasta intressen.

Matteus-effekten (Merton, 1968) Den som har mycket kommer att få mer.

Effektivitetets-tumregeln (Ellul, 1964). Effektivitet dominerar i det teknologiska samhället. Den ”effektivitet” som olika sociala processer berörs är dock inte alltid rationell.

Flexibilitetstvång-tumregeln (Sennet): en central del av dagens kapitalism är ett tvång på flexibilitet.

Tredje rummet-tumregeln (Oldenburg, 2001): människor mår bättre av att ha tillgång till tredje rum.

Socialiserings-tumregeln - du genomgår hela tiden en socialisering. Vilken socialiseringen är det för tillfället?

Maktens olika ansikten- tumregeln - makt är aldrig bara på ett sätt, kan skifta (Lukes, 2021)

Rädsla/skamaxeln- förtryck (Scheff, 1990): en del av förtryck och makt är att göra invånare rädda och eller skamfyllda. Den skammen och rädslan gör att de förlorar emotionell energi och inte orkar göra motstånd.

Detta avsnitt har presenterat en ny teori om sociala tumregler och sociologiska tumregler. Det främsta bidraget är att det fångar tumregler som koncept, som tar på allvar den komplexitet och osäkerhet som det sociala landskapet är och som ofta tvingar fram snabba beslut där tumregler eller mentala genvägar behövs.

Sociologiska tumregler är sätt att upptäcka världen på och att ta beslut. Hur ska man göra sökandeprocessen så god som möjligt? Man måste sätta upp ett mål om ett sökande efter det goda livet, om detta är omsorg, utilitarism, emancipatorisk, perfektionistisk dygd eller pliktetik kan stå öppet som grund. Berglund (2026) lägger fram ett förslag på en socio-etisk värdeteori där principer, dygder och värden kombineras till en hybrid komplex monistisk teori.